Kort svar
Den största skillnaden är självbestämmandet. En god man har behållit sin rätt att fatta egna beslut men behöver hjälp med vissa praktiska och ekonomiska frågor. En förvaltare har förlorat den rätten inom de områden som förvaltarskapet omfattar, och förvaltaren beslutar då i huvudmannens ställe.
God man – hjälp att klara vardagen
En god man utses när en person av olika skäl behöver stöd med att sköta sin ekonomi eller att bevaka sin rätt, men där personen fortfarande kan fatta egna beslut. Goda män har alltså inte rätt att bestämma över huvudmannen – de ska stödja, inte ta över.
Det innebär att huvudmannens vilja ska styra. Goda män ska hjälpa till att genomföra det huvudmannen själv vill, så länge det inte strider mot lag eller huvudmannens intresse.
Förvaltare – besluta i huvudmannens ställe
En förvaltare utses när en person av medicinska eller andra skäl inte kan ta hand om sig själv eller sin ekonomi, och där det inte räcker med hjälp från en god man. Inom förvaltarskapet är det förvaltaren som fattar besluten i huvudmannens ställe.
Även här finns en viktig gräns: förvaltarskapet ska vara så begränsat som möjligt och utformas utifrån vad personen faktiskt behöver hjälp med.
Gemensamt för båda uppdrag
- Du är ställföreträdare för en annan människa – inte för dig själv.
- Uppdraget ska utgå från huvudmannens bästa och, så långt det går, huvudmannens vilja.
- Du står under tillsyn av överförmyndaren.
- Du behöver inte kunna allt utantill – men du behöver veta var du hittar rätt kunskap.
Vill du ha tillgång till hela kunskapsbanken?
Den fullständiga kunskapsbanken med sökning och praktiska verktyg finns i appen.